Smell like a monster

Sesame Street & Grover regererar! Parodi på den omtalade Old Spice reklamen. http://www.youtube.com/watch?v=owGykVbfgUE

"-I'm on a horse. -Muuh. -Cow."


Kossan.se

Ivrig väntan

Nu är kamera beställd. Känner mig ungefär som liten på julafton. Frustrerad över att tiden går så långsamt & att jag inte får öppna det efterlängtade paketet ännu.

Ett bra tips till er som tycker att tiden bara rinner iväg. Beställt nåt ni verkligen vill ha så tycks fanemej tiden stanna upp innan man fått det.

HOLY FUCKIN' SHIT!!!

Jag älskar stark mat. Jag KRÄVER stark mat. Jag behöver nästan aldrig dricka för att släcka hettan i stark mat. Jag köpte nyligen en flaska Extra hot Habanero Tabasco som uppmätts till 200 000+ Scoville. Jämför med vanlig Tabasco som ligger runt ca 40 000 Scoville. Den var stark och god. Svettig blev man men något behov av att släcka törsten pga hetta fanns inte.

Vi har odlat vår egen chili. Jag har nu provat den. För första gången på åratal så var jag tvungen att springa till diskbänken och slänga mig under kranen!!! Det var som om nån jävel drog ett brännjärn i käften på en där chilin kom i kontakt med munnen. Jag är helt lyrisk!

Jag blev tvungen att söka lite på Internet och fann att världens starkaste chili är Naga Jolokia även kallad Ghost Chili som når upp i över hela 1 000 000 Scoville!?! Vår odlade chili ser fanemej ut som Naga Jolokia som jag såg på bild, men jag kan ändå inte tro att jag lyckades få tag i frön av världens starkaste chili. Det jag kan konstatera är dock att det är den starkaste chili jag någonsin prövat och då har jag inte ens ätit intill fröna eller av fröna på den elaka fan.

Nu blir det stark mat framöver. Och mycket vatten eller ris. Jäklar vad glad jag är att vi odlade den chilin!

Språkfascisten

Postkodmiljonären idag när tävlanden fick redogöra för vad för något en Capricciosa var för något om inte en ost.

-Pissa.

Hur fan får man för sig att man ska uttala pizza som [pissa] och inte [pitt-sa]?

Även om inget av uttalsalternativen gör en direkt sugen på pizza...

Mantra

En klassisk sång som står sig än idag. Brukar "sjunga" delar av den dagligen.


Kossan.se

Live at the Apollo

Sjukt roligt liveshow med brittiska ståuppare som leverar inför en fullsatt teater. Såg nyligen detta med Sean Lock. Britter kan humor.

Brownie

Ernst Kirschsteiger, mysfaktor-stjärnstopp killen som svamlar filosofisk romantikrappakalja om allt han gör med honungsdoppad radioröst & som måste vara önskefrontfigur för tillverkare av fotsvampmedel, har slagit till med ett mysteriskt uttalande igen. Måste fråga vad han menade.

"Käre Ernst.

Jag är en TV-tittare som råkade snubbla in på ditt program "Sommar med Ernst" idag. En fråga dök hastigt upp när du tillagade Teriyaki laxspett över öppen eld. Du rullade laxen i Sesamfrö & sa att laxen då smakar nötigt & brunt.

Hur i helvete smakar brunt?

PS! Jag är mycket tacksam för att du i programmet för första gången någonsin hade skor på dig.

Med vänlig hälsning
Lill-Strumpa"

Jojomensan...

Tyckte väl alltid som unge att yo-yo var en fjollig leksak som det inte gick att göra nånting skoj med. Mest för att jag inte kunde göra nåt förutom att trassla in den antar jag. Beredd att ändra uppfattning efter att ha sett den här killen.


Kossan.se

Micke & Molle

Lipade varenda gång jag läste den sagan när jag var liten om hunden & räven som var vänner men inte fick vara vänner när de blev äldre. Nästan fuktvarning i ögonvrån när man hittade den här filmen och kom ihåg den sagan från barndomen. Men mer av glädje nu när man ser detta.


Kossan.se

Frigg XIII

Fredag den 13:e.

Min turdag. Även dagen för mig och de andra vänsterhänta. Nu är det äntligen nog med den kristna häxjakten på vänsterhänta när vi fått vår egen dag. Vad menar du med häxjakt? Tja, exempelvis "vänsterprassla", "står vid min högra sida" och det bästa påhittet "Gud är högerhänt". Hur de nu kom fram till det...

Kvavt & fuktigt som i en valröv var det idag så svetten lackade. Förstår nu hur astmatiker känner sig för luftfuktigheten var outhärdlig för andningen. Tur för mig då att bilen lämnades in på reparation och lagades på direkten så jag kunde njuta av den nya AC-kompressorn. Det blev fanemej istid på nolltid i bilen. Helmia skötte allt prima, både reparation och kontakt med försäkringsbolaget så det blev inte dyrare än självrisken.

Men det kunde ju inte gå på nåt annat sätt när CAY reparerades på sin egen namnsdag Kaj.

Ruskigt säker

Det går jävligt fort & han måste ha ett ögonmått & periferiseende som heter duga. Sen använder han båda händerna!?! Jag kan inte bli annat än imponerad.


Kossan.se

Dickhead

Gick på muggen idag. Stressad. Misstag ett.

Hade kalsonger med spänstigt resårband. Misstag två.

Tappade greppet om resårbandet när jag var färdig. Misstag tre.

Smack sa det & råttfällan slog igen. Det står fortfarande Diesel på ollonet efter knappgylfen.

Ouch.

Tänk tvärtom mot vad alla vill lära dig

Det brukar ju lite internationellt käckt heta "If it ain't broken don't try fix it".

Idag fick jag bekräftat en egen teori på bilverkstan som lika hippt kan gå under slogan "If it is broken, break it some more".

Trasig AC-kompressor med skramlande magnetfilter skapade ett enormt oljud under motorhuven. Döda AC-kompressorn helt genom att kapa kroppspulsådern på den. Drivremmen. Bilen är på nytt ljudlös i avvaktan på byte av AC-kompressor.

Helmia är förbannat hjälpsamma och trevliga måste nämnas för övrigt. Otroligt bra service.

Annan liknande teori som inte din mamma & pappa vill att du ska tro på?

Våld löser problem. Vet inte hur många icke fungerande saker hemma som jag slagit på och tänjt till bristningsgränsen och vips så fungerar sakerna som i mint condition igen. Otroligt många. Kombinerat med svordomar funkar det extra bra.

Minne från barndomen

Mattias, 6 år, sitter i bilen med mamma och pappa när radionyheterna meddelar dagens huvudnyhet: Poliser hade oralsex med kvinna i baksätet av polisbil och väntar åtal och hot om fängelse.

Oskyldigt ovetande frågar jag rakt ut: "- Vad är oralsex?"

En märklig tystnad som nästan dränker radions ljud breder ut sig i bilen. Jag ser att mamma förskräckt och hoppfullt tittar mot pappa för ett svar. Pappa är tyst, ovanligt tyst. Han är nog koncentrerad på vägen för han kollar inte i backspegeln som han alltid gör annars när jag frågar nåt.

Med en sexårings tålamod frågar jag igen.

"- Ährm, jo... Alltså... Det är när man använder munnen." svarar mamma som plötsligt fått en fin röd nyans på kinderna. Mamma är nog också koncentrerad på vägen för hon vände sig aldrig om när hon svarade.

"- Jaha! Som när man pussas?" frågar jag glatt igen.

Mammas axlar sjunker ihop som om en stor börda har lättats från hennes axlar. "- Ja precis." svarar hon med glädje i rösten.

Jag funderar över detta i några sekunder och får inte riktigt ihop pusslet. "- Men... Man kan väl inte få fängelse för att man bara pussas, även om det är i en polisbil? Kan man det?"

Koncentrationen på vägen och stelheten återinträder hos föräldrarna. Pappa börjar fippla med bilstereon, mumlar att det är jäkla skitnyheter på radion och byter till kassettbandet med Creedence Clearwater Revival istället och vrider upp volymen några snäpp.

"- MEN KAN MAN DET?" frågar jag högt nog för att överrösta John Fogerty.

"- Nä, bara om man gör det när man är polis." svarar mamma uppgivet.

"- Oj, då ska jag aldrig bli polis!" konstaterar jag.

Du kan inte smita ifrån Murphy

Efter en härlig början på semestern så hann Murphy ifatt mig. Bara för att jag lyckats smita ifrån honom greppade han mig stenhårt vid kulorna och vred om så att jag skulle inse att Murphy styr mig med järngrepp.

Det började så bra. Humör på topp för en tripp hem att vara barnvakt till gudsonen. Hela resan gick smärtfritt fram tills att vi anländer i Köping. Ett rasslande oväsen stiger och jag undrar vad det är för Hillbilly som kommer i nån gammal trasig raggarbil. Det visar sig vara vår bil. Ljudet lokaliseras i motorn men jag kunde inte se något fel. Något är löst lät det som. Volvoverkstaden hade precis stängt för dagen så vi tar oss till syster för att träffa gudsonen sen lånade jag hennes bil för att hjälpa farsan att såga ner 70 björkar. Jag får informationen att verkstaden öppnar klockan 7 på morgonen och bestämmer mig för att avstå en semestersovmorgon.

Klockan 7 prick nästa morgon lämnar jag in bilen för kontroll. Lätet oroar mig inte lika mycket längre då det måste vara någon mutter bara som lossnat så att nån liten sak slår emot nåt annat, för det är så det låter. Väl hemma från verkstaden märker jag att något saknas i fickan. På den korta vägen om ca 400 meter från verkstaden har jag lyckats tappa en 500 kr sedel. Jag letar överallt utan framgång och måste inse att nån lycklig sate har hittat min femhundring och har väl jävligt kul för den. Sen tar vi oss till gudsonen för att vara barnvakt. Han sköter sig exemplariskt... Så länge jag håller mig undan! Varje gång jag närmar mig eller pratar med honom så lägger han på med det sura eller ledsna ansiktet så min bättre hälft av hushållet får i stort sett dra hela lasset medan jag får ligga i soffan och se DVD:n med Mora Träsk spela tre gånger om. FY FAN för gubbar i cykelbyxor!!!

Verkstaden ringer. Jag hör på pauserna och tonen i rösten på personen att det inte bara är att dra åt en mutter. Han släpper bomben efter att han garanterat sig om att jag har försäkring på bilen vilket sällan är ett gott tecken... Ett magnetfilter i AC-kompressorn är löst och skramlar så hela AC-kompressorn måste bytas. Det är INTE billigt. Suck. Enda snubben på verkstaden som kan byta AC-kompressor har dessutom semester. Jag börjar känna förtvivlan för att jag måste tillbaka till Karlstad och ser framför mig hur bilen exploderar efter motorvägen. Han garanterar mig dock att jag, utan att skada bilen vidare, kan åka hem till Karlstad för att lämna in den på verkstad där men att jag inte får använda AC:n. Det gör jag aldrig annars heller så jag fattar inte hur fanskapet gått sönder.

Resterande tid är Emil fortfarande totalt anti-Mattias och jag hatar nu förutom Murphy även Oidipus som sätter klorna i små barn och gör att ingen av det manliga könet uppskattas mer än spetälska.

Har nu tagit mig hem, men resan kostade på. Både ekonomiskt och psykiskt. Murphy vann den här ronden.

History has been made

History will be made

Reklamer jag får rysningar av...

What if the Blackhawks could be bullied?



What if Niemi only stopped 43 shots?



What if Bobby and Stan didn't make '61 unforgettable?

Lord Stanley

Inatt hände det som inte hänt på 49 år. Chicago vann Stanley Cup. I nästan två månader har jag knappt sovit varannan natt för att få se dom spela sin underbara hockey. Det var det värt! Inatt var en äcklig rysare där man kastades mellan hopp och förtvivlan trots massiv press från Chicago.



Keith, vilken hjälte! "I don't care, I can knock all my teeth out. It feels good right now."



Magiskt! Nu ska jag bara njuta & skita fullständigt i att Sverige inte tog sig till fotbolls-VM, att Färjestad var ryggradslösa i år och att Manchester United varken vann Champions League eller Premier League. Det här slår allt!

YYYYYYYYYEEEEEEESSSSSSSS!!!!!!!!

STANLEY CUP FINAL!!!

Ett blekt Chicago i underläge med 2-0 i andra perioden. Matte har inte ens öppnat en öl. Påminner mig själv om hur jag gjorde mot Vancouver.

Matte öppnar en öl. Tar en klunk.

PANG! 1-2.

Matte klunkar lite till.

PANG! 2-2.

Matte glömmer att det är söndag & hivar i sig öl.

PANG! PANG! 3-2 och 4-2.

Chicago avancerar med ett sweep om 4-0 i matcher mot San José.

Matte vaknar säkert bakfull på jobbmåndag. Matte bryr sig inte för det är värt det. Matte inser att han måste dricka öl i ytterligare någon vecka för att Chicago ska vinna Stanley Cup för första gången sedan 60-talet. Matte firar detta faktum genom att dricka en öl till...

Duncan Keith. Stoppar slagskott med munnen?!? Fem byten senare är han tillbaka på isen, tandlös, men dominerar totalt! Intervjun efter matchen är bland det roligaste jag sett. Leende, med blod i hela käften läspar han fram svaren och avslutar med: "Well, uhm, I thure didn't have great teeth before tho I gueth I'm gonna have nither thmile."

PS! Red Dead Redemption. Vilket spel!!!

Nu är det nära...

Hawks win!!!

Jävlar vad bra! Vilket välbefinnande som inträffade när den oerhört fanatiska kanadensiska publiken förnedras i sin egen nationalsport. Buandet så fort Big Buff är inne på isen, för de vet att de inte kan stoppa honom ens om de försöker med de mest regelvidriga crosscheckingar eller slashingar. Han bara fortsätter mosa & till slut så får han in pucken. Det ger gåshud! Nu är det conference final & många långa uppesittarnätter med ett fånigt och trött leende på läpparna.

Le grill... What the hell is that?

Då har den äntligen anlänt & sommaren kommer ett steg närmare. Webergrillen lär användas flitigt. Fick dock en smärre chock när jag plockade upp paketet och noterade att det var ett större bygge än vilken IKEA-möbel som helst. Extra frustrerande var att instruktionshäftet inte var det allra tydligaste i världen. Kände mig som Homer Simpson när han ska bygga sin grill. Skillnaden var att jag lyckades med att få det till en grill och inte till ett konststycke som Homer.



PS! Avskyr CSI Miami pga den rödhåriga stroppen som jag inte ens tänker nämna vid namn. Måste ändå ta & se ett avsnitt när det kommer. Det kan inte bli dåligt med de skådisarna & när Rob Zombie ligger bakom avsnittet.

Spegel, spegel...

En titt i backspegeln på bilen blev en riktig titt i backspegeln i livet häromdagen.

Kommer ihåg när man var riktigt liten och satt på någon form av vadderad frigolitbarnstol i baksätet av bilen en solig sommardag. Jag slängde en försiktig blick mot backspegeln. Den senaste tiden hade jag uppmärksammat ett mycket spännande mysterium. När jag tittade på farsan i backspegeln så hade han förvandlats till en flugliknande Tjernobylmutation. Det var som att kolla på skräckfilm i liten ålder. Det var skrämmande men samtidigt otroligt lockande och fascinerande att ändå utmana sin rädsla och titta vidare.

Varför såg då farsan ut som en flugliknande mutant? Han hade ett par pilotbrillor mot solen, men det mest fascinerande var att backspegeln i skenet av solen lyckades böja ljuset på ett knepigt sätt så att farsan hade två munnar. En på den vanliga platsen under näsan och en mitt i pannan ovanför pilotbrillorna. Häromdagen körde jag i solskenet med pilotbrillor och slängde ett getöga på backspegeln. Där ser jag en spegelbild av mig själv, flugan från Tjernobyl med munnen i pannan och helt plötsligt blev jag fem år gammal på nytt.

Konstigt hur minnen triggas igång ibland.

Dawn of the living dead

10 april erbjöd Helmia gratis däckbyte i Karlstad. Kl. 09 skulle portarna öppnas.

Jag anländer 08.45 & möts av ett bensläpande lämmeltåg av krökta kroppar i brunt, grått & beige. Pensionärerna som tydligen aldrig sover på natten utan kliver upp innan solen går upp hade redan samlats som en hungrig massa utanför Helmia. Det slår mig att när nåt är gratis är pensionärerna värre än ungdomar som köar i dygn för att köpa biljetter till en konsert med en favoritartist. Jag hör att vissa stått där sedan sjutiden. Jag ryser & hur meningslöst livet verkar bli vid pension när en hel dag cirkulerar runt en enda köbildande aktivitet.

Väl inne i hallen så trängs de skrynkliga gamlingarna vid kaffeautomaten. Jag hör hur de förklarar för varandra om vad som är bra på Helmia för att det är gratis, hur gubbarna låtsas kunna allt om bilar och hur de pratar om gamla tider som självklart var bättre. Sen slänger jag en blick på Helmiapersonalen i kassorna som tar emot bilnycklarna från kunderna. De ler ansträngt & i kundorienterat manér uppträder de exemplariskt. Pensionärerna vill inte lämna ifrån sig nycklarna utan att ha lämnat sin jävla livshistoria också. Dessutom skiter de fullständigt i kölappssystemet för nu har de chansen att få prata sönder och förpesta någon annan icke dement persons liv. Doften av malkulor, instängd garderob och potatiskällare sänker sig som ett tungt blytäcke över Helmiabutiken. Vad som normalt sett skulle ha tagit en timme tar nu istället tre timmar. Nu är det ändå över och sommarsulorna är på och zombie-eliten släpar sig vidare mot nästa gratisevenemang.

Underhållande översättning

Hur vet man när ett företag inte har följt upp sina anställdas påståenden om språkfärdigheter i deras CV:n?

Du köper en produkt som är tillverkad i Kina och inte fattar ett jävla dugg vad du ska göra efter att ha läst förpackningens engelska informationstext.





Förmodligen har översättaren angett i sina ansökningshandlingar att han/hon är en jäkel på engelska och sedan fått panik när produkten ska säljas internationellt och kör Google translate eller något annat språköversättningsprogram.

De är duktiga på att kopiera mycket i Asien men än har de inte lärt sig plagiera den engelska grammatiken och språket...

"Gör solljus, fortsätt skjuta inte. Undvik att äta dess misstag. Utnyttjandet av barnet ska tjäna som skydd av föräldern."

Språkdiktatorn i mig har talat.

Underhållande okunskap

Hur vet man att man tagit sig vatten över huvudet när man flyttar till bostadsrätt?

När det tar sex månader att hitta eluttaget i badrummet.

Herrejösses som vi har tävlat om att få tillgång till en enda stickkontakt på två badrum. För att av ren slump upptäcka att det visst fanns ett uttag på det nedre badrummet. Det var bara att lyfta upp en lucka. En lucka som jag bestämt trodde var ett pluggat uttag och inte gick att fälla upp varför jag inte ens försökt tidigare. Luckan upptäcktes i mörkret av min kära sambo när hon febrilt famlade efter ljusknappen som är precis ovanför och hamnade fel med fingrarna så att luckan flög upp.

Idioten i mig har talat...

Underhållande jämställdhet

Hur vet man när ett tävlingsprogram i TV är producerat av SVT?

När samtliga deltagare tilldelas varsin blombukett efter tävlingens slut.

Det spelar ingen roll hur duktig eller hur jävla värdelös du än varit för i statens ögon förtjänar ni exakt samma sak.

Ja, jag vet att det är ju bara underhållning för skojs skull och bla bla bla, men vinnaren kan väl åtminstone få en lite finare bukett. Eller ett knippe brännässlor till förloraren...

Tävlingsmänniskan i mig har talat.

Förhandsbokning ett måste

Rockstar regerar. Tiden går långsamt nu till releasen...

Besök

Lite bilder från systers och Emils besök i helgen. Välkomna tillbaka! Det var skoj men svettigt att ha kontroll på vad busfröet hade i görningen hela tiden...

Det är kul...

...att äga eget. Speciellt med tonvis av snö på taket som hamnar i rullning och faller ner på altanen. Det vibrerar i hela huset. Det smäller utav bara fan när altantaket ryker all världens väg. Det är kul att jag ändå inte blir upprörd av den totala förödelsen av vår egendom, altantaket. Det är otroligt att gudsonen Emil som sov i rummet med fönster ut mot altantaket INTE vaknade av smällen och skalvet som följde.

Hade jag inte lyckats göra hål själv i altantaket tidigare under vinterns snöskottning av nedervåningens tak så hade nog situationen varit annorlunda men nu var jag ändå inställd på att byta ut plasttaket. Med handen på hjärtat kan jag nog ändå erkänna att jag mer eller mindre redan efter takskottningen av nedervåningens tak insåg att mängden snö i kombination med fallhöjden från övervåningens tak kommer att vara tillräckligt för att smula sönder altantaket.

Skrämmande kraft ändå när den blöttunga snö och isblandningen tar språnget ut för takräcket och enkelt raserar plasttaket ca 2 meter nedanför med ett dån. Enda misskalkyleringen var dock att all kraft även lyckades orsaka en rejäl spricka i en av bjälkarna som därmed måste bytas också. Nu ska jag väl ännu inte säga enda för än så länge så har nog bara ca en femtedel av snön trillat ner från taket.

Tror det är lika bra att ta en riktigt sen semester i år så att snön har hunnit smälta bort på tomten...

Flashback till barndomen

Tror ärligt talat att det var första gången sedan barnsben som jag igår drack apelsinläsk. Det var så länge sen att det då handlade om märken som Loranga och Zingo. Det glada 80-talet med andra ord. Man märkte att smaklökarna utvecklats och att den friska apelsinsmaken numera accepterades av munnen. Vad var så särskilt med apelsinläsken då?

Jo, under min barndom så fanns det tre saker som min underbare far i stort sett hade ensamrätt på att införskaffa till hushållet. Det var inköp av saft, chips & glass under heta sommardagar. Farsan styrde detta med järnhand och hade ingenting emot att få pinna iväg på egen hand för att verkligen kunna garantera sig att rätt sorts saft, chips och/eller glass inköptes. Hemma satt jag & lillasyster ivrigt väntandes på att dörren skulle öppnas och farsan skulle komma in med nåt spännande att förtära. Efter några år insåg jag att farsan gillar att köra på säkra kort och att det här med att ta risker inte var hans grej. För varje gång, jag repeterar VARJE gång, så dök farsan upp med en påse OLW dill & gräslök, en liters apelsinsaft och när tillfälle gavs för glass så var det alltid Nogger.

De enda som gillade Dill & gräslökschipsen var nog farsan & vår katt. De två satt i fåtöljen i vardagsrummet framför TV:n och mumsade ikapp. Själv tyckte jag bara att det luktade kräftskiva om fingrarna och att smaken inte var tillräckligt exotisk när det fanns inslag som Italienska kryddor (eller italjenska krädds som jag & Benny kallade dom under vår svengelska period). Jag & Benny var besatta av de chipsen. Uppenbarligen var vi dom enda för chipsen försvann för alltid från butikshyllorna på Hemköp bara några månader efter att vi noterat dom. Jag skrev Hemköp för att det var enda butiken i Köping som sålde sorten. Benny & jag brukade vallfärda genom samhället för att spendera veckopengen på dessa chips.

Noggern. Tänk dig en stekhet sommardag. Du sitter i bilen på tiden när AC bara var ett begrepp ur en science fiction film och känner dig som en fluga på flugpapper mot baksätet. Allt man önskar sig är något att släcka törsten med. Du kan ana euforin när farsan lyfter förslaget: "Ska vi köpa glass ungar?" Återigen var strategiska farsan igång & lät oss sitta kvar i bilen medan han handlade. Sen kommer han med varsin Nogger?!? Alltså den där jävla nougatbiten i mitten som la sig som ett klister på tungan fick en att bli ÄNNU törstigare i sommarhettan. Hur fan kan man göra en glass som totalt motverkar sitt syfte. Sen kändes ju glassen som en förlegad stenåldersbit när det fanns spännande nya sorter med exempelvis glasspinnar av tuggummi och sorter i andra färger än brunt...

Sen var det detta med apelsinsaften då. För det första så var den ju riktigt blekgul och smakade inte mer än beskt vatten om man följde instruktionerna på hur stor del koncentrat & hur stor del vatten man skulle ha. Hivade man i mer saft så var det en syrabomb i munnen som blev strävare än en kattunga efter några klunkar. Trots ivriga förslag om att köpa blandsaft av röd färg så dök alltid den pissgula saftjäveln upp ur livsmedelskassen. Det var så jäkla mycket apelsinsaft hemma under hela min barndom så det bildades någon form av bojkott mot allt som innehöll apelsin från min sida.

Farsan är ju dock bäst i alla fall. Trots denna monotoma tortyr, så misstänker jag att jag nog sitter där inom ca tio år och har köpt hem apelsinsaft, dill & gräslökschips och Nogger.

I'm broken

Snö, snö och mer snö. Efter att ha skottat ner takets beskärda del till altanen kvarstod bara att få bort berget från 20 kvadratmeter altan, över tomtens 1,8 m höga plank ner på områdets gångväg för att sedan skottas därifrån så att folk sedan kan gå i gången. Jo tjena!

Efter att ha genomfört ca 10 kvadratmeter känns det som om man tvingats genom ett gatlopp med en upphetsad lynchmobb som gått lös med baseballträ och kofot över ryggen. Morgondagen blir nog svår att komma upp ur sängen. Det var dock värt det. Varför? Jo för att slippa ofrivillig swimmingpool på hela tomten men framförallt för att man kunde plocka ut möblerna och ta sig en kaffe i det underbara solskenet. Mitt i allt plockar grannen fram kolgrillen och bränner av ett par korvar. Jävlar vad gott det luktade och vad jag ser fram emot grillinköp för egna grillningar.

Mitt sargade jag och min underbara tjej beslöt oss efter en god dags arbete att spendera kvällen med Alice i Underlandet. Förbannat bra film som måste vara Tim Burtons drömfilm med totalt fritt spelrum att skapa en helgalen värld. Johnny Depp, magnifik som vanligt och en liten rolig sak var att Matt Lucas från Little Britain var med som de förvirrade tvillingarna Tweedledee och Tweedledum. Rekommenderas att ses.



Nu blir det en Lagavulin för att förlama känslorna i ryggen. Sen kanske jag går ut och skottar resten... Eller inte.

Solsidan

Klockrent program som är ett måste att följa.

Exorcism

"The power of Matte compels you"

Idag bestämde mig en gång för alla att fördriva den annalkande bukfetman och förslappade kroppen jag försetts med efter att inte ha tränat sen vi flyttade hit. Ska man vara helt korrekt så kan jag nog räkna antalet gymträningar på båda händerna sedan augusti 2008 då ena bicepsmuskeln bestämde sig för att lägga sig ner för räkning. Vila ordinerades då men tanken var inte att den vilan skulle vara i 18 månader. Det var med andra ord dags nu.

Det började bra. Vikter som knappt skulle räckt till uppvärmning för ett och ett halvt år sen fattades grepp om.

Fy faaaan vad tungt.

Efter några set om 10 lyft låg jag på en karusell i rymden och såg stjärnorna snurra runt samtidigt som den svarta rymden kröp allt närmare. Jag tog i så varenda muskel spändes, även överläppen och därmed svaldes stora mängder snussaft vilket resulterade i en stadig halsbränna. Det brände i lungorna av andfåddhet som gav en illusion av att jag svept en påse Vicks Blå. Hjärtklappning vore fanemej en dröm i jämförelse med det bultande kaninhjärtat jag kände utanpå bröstet under tröjan. Hela kroppen kapsejsade i ett svep. Till och med munnen fick tokspel och torkade ut snabbare än en isbit i Sahara så att saliven förvandlades till något segt klisterliknande material som fick mig att springa i skytteltrafik till vattenkranen. Samtidigt njöt jag av situationen att få plåga mig själv för min tidigare lathet.

Latheten är en riktig djävul som satt sina klor djupt i mig tydligen. Vi gick en holmgång som jag vann på poäng idag. Har dock en svag känsla av att fan kommer att påstå annat imorgon när jag knappt kommer upp ur sängen.

Konsum, Mitticity kl. 12.07 en helt vanligt vardag

Efter att ha bestämt mig för att köpa kamben i charken på Konsum till lunchrasten så tog jag mig dit. Ett lämmeltåg med bensläpande zombiepensionärer har påbörjat sin förflyttning från apoteket till Konsum och Hemköp. Till min glädje tar jag en kölapp och märker att det endast är tre nummer före mig. Till min förtvivlan märker jag att dessa utgörs av baskerprydda tanter i brunt och beige som leker bumper car med sina rullatorer på varje passerande kund där inne. Tack för att de är flera som arbetar bakom charkdisken konstaterar jag.

- Nummer 91. Nummer 91? Har vi någon nummer 91?
Tystnad
- Nummer 92 då?
- Japp det är jag, svarar jag nöjt med saliven frodandes i munnen.
-Ährmm, hallå. Hallååååå? Vaaad hände med nummer 91, det var ju mitt nummer. Nu måste ni ha gjort något fel här för nu har jag väntat så länge, skrapar en förtvinat skrikig tantröst.
Jag suckar och ber en tyst och stilla bön för att tanten ska komma ihåg att skruva upp hörapparaten till nästa gång hon vistas bland folk och tittar på den stora tavlan ovanför charken med argt blänkande röda siffror som nästan en blind människa skulle se. Dum som jag är så nickar jag till henne i charken att ta tanten emellan.
- Jaha, vad är det där för nåt då? knarrar det ur hennes strupe samtidigt som hennes finger som liknade en gammal död förtvinad stubbe pekar på en rotmoslåda.
- Det är rotmoslåda svarar kvinnan i charken.
- Jaså du, vad har ni i den då och hur har ni tillagat den?
Jag tittar på klockan och känner en viss frustration för nu har de andra i charken gått förbi mitt nummer och självklart ska varenda människa ha kamben.
Kvinnan i charken förklarar för tanten som numera inombords kallas kärringen.
- Jaha, men vad är det där då? Stubben pekar på potatisgratängen som står bredvid.
Jag suckar högt, skakar på mitt huvud och räknar sammanbitet till tio. Tio minuter senare har kärringjäveln, som hon numera kallas, gått igenom halva charkdisken och frågat vad allting är trots de etiketter som sitter fast vid varje maträtt och anger dess namn.
- Jaaaa, då vet jag men jag ska nog inte ha nåt idag, säger den satans jävla ärkedemonen till as och släpar sig bort med snigelspår efter sig på golvet.
Vore jag en himlakropp hade jag nu varit en supernova som skulle ha utrotat en hel galax men jag lugnar mig för nu är det min tur. Jag får de lyckligtvis de sista kambenen och möter en nedslagen blick på nästa person som precis fått sitt nummer uppropat och sagt att hon ville ha kamben.

Nu börjar det dock bli brådis att hinna tillbaka och äta innan lunchrasten är slut så jag far som en störtloppsåkare fram och tillbaka mellan pensionärernas käppar mot den kortaste kön. Den kortaste kön. Det är en jävla myt. Den är kortast av en anledning, nämligen alla har bytt kö för att den går så olidligt långsamt. Framför mig har jag en enda kärring med fyra varor i sin korg.
- Jag vägde de här rotfrukterna borta vid grönsaksdisken men jag litar inte på den vågen för det står att det är så mycket men det kan det inte vara. Så du får kontrollväga dem här. Det är flera olika men jag har lagt ner dem i samma påse för det är sånt slöseri med påsar tycker jag, konstaterar den talande murklan framför mig.
Uppgivet känner jag kambenen bli kallare och kallare samtidigt som kassörskan vänligt väger respektive rotfrukt. I den långa kön har redan personen som kom efter mig till kassan packat ihop sin påse.
- Nu måste du ha vägt fel, tog du verkligen varje sak för sig nu? skränar kärringen.
Kassörskan visar att vikten överensstämmer med vågens vikt vid grönsaksdisken och att hela kalaset går på 3,24 kr.
- Det måste ha varit nåt fel med vågen och nästa gång ska jag då lägga allt i olika påsar så att jag inte behöver betala så mycket, väser hon ut.
Jag får för ett ögonblick samma blodsbestänkta inre bilder som Woody Harrelson får i sin roll i Natural Born Killers.

12.43 är jag tillbaka på kontoret. Lunchrasten är slut och jag har inte ens påbörjat den.

Får man bara välja ett av alternativen?

webbfråga på Svt.se/gomorron 3/2



Det ena alternativet behöver inte utesluta det andra...

Ett tag sen

Har under tiden haft besök av morbror med familj. Min 8-åriga kusin togs på Färjestad - Brynäs eftersom jag övertygat honom om att hålla på Färjestad. Kusinen överraskade mig mer med att besitta ingående kunskaper som bara små barn kan besitta när de väl bestämt sig för nåt de är intresserade för. Själv kunde jag alla världens huvudstäder utantill vid samma ålder. Han kunde det mesta om hockeylagen ner till div 1 och vilka spelare som spelade var. Det var tillräckligt för att imponera på mig och Färjestad var nog imponerande för honom.

Ännu en omgång som flyttgubbe är avklarad. Det höll på att sluta i katastrof när den hyrda lastbilen kördes fast i snön. Efter mycket om och men och några goda samariters hjälp lyckades vi få loss lastbilen och det hela kunde fortlöpa smärtfritt. Förmodar dock att morgondagen inte kommer att vara smärtfri. Träningsvärk für Alle!

Gårdagskvällen bestod av att vägra det uppblåsta debaklet av vidrigheter som nästan hälften av svenska folkets avgifter för TV-licens betalar. Jag lyckades utmärkt och bjuder på en klassiker som kan exemplifiera min syn på skiten.

Pripps blå

Vidgade igår mina erfarenheter av film. Premiärtestade Bluray-spelaren på Playstation 3. Somliga har muttrat att det är ju helt meningslöst att skaffa en PS3 när man bara har en HD-ready TV då det krävs en FullHD-TV. Blaha, blaha är min respons.

The Inglorious Basterds hyrdes. Öppningsscenen som utspelar sig på en fransk bondgård när kameran panerar över ängen mot den tyska Nazi-bilen som är på väg mot gården fick det att avgöras direkt för mig. Bluray är en helt annan nivå. Jag såg varenda grässtrå på ängen knivskarpt. Det var en sjuk skillnad jämfört med vanlig DVD på detaljrikedom. Det kommer undvikas i det längsta att hyra DVD framöver till förmån för Bluray istället som funkade utmärkt även på en HD-ready TV och HDMI-kabel.

Celebert besök

"Klas" var på visit i helgen. Vi var på hockey och till vår belåtenhet gjorde nog Färjestad sin säsongs bästa match mot Frölunda. Under alkoholens rus gjorde vi en tillbakablick i vår 25-åriga vänskap. Klas påminde mig om en dag i skolan när vi gick i ettan eller tvåan.

Klas hade precis klivit av skolbussen och kollade bort mot vägen där jag & Benny som vanligt brukade komma vandrandes med Salomon-ryggsäckar och glatt humör. Denna morgon hade inte jag så glatt humör. Klas såg Benny tillsammans med en figur i min storlek men med en mycket udda huvudform. Han såg fyrkantig ut. Lite närmare noterar Klas att det mycket riktigt är Benny & jag.

Jag förklarar det hela med att jag hade blivit tvingad till en hårklippning som var så ful att den inte var värd att visa upp. Därför hade jag mycket innovativt snott med en papperskasse hemifrån som jag klippt två hål i för ögonen. Denna satte jag på mig direkt när vi gick från Benny. Det var en mycket förvånad fröken (klasskamrater med) som fick se mig sitta vid skolbänken med en papperskasse på huvudet och trots önskemål om att jag skulle ta av mig denna papperspåse så vägrade jag bestämt med argumentet att jag skulle sticka ut alldeles för mycket med min nya frisyr. Så här i efterhand inser jag att mitt argument föll ganska platt med tanke på det här med att inte sticka ut när man har en brun papperskasse på skallen.

Vi pratade även om det faktum att Klas under samtliga veckor i lågstadiet hade en mycket underlig företeelse för sig. Vi hade nämligen musiklektion en gång i veckan där fröken Eva-Britt spelade piano och alla elever samlades i ring för allsång. Det hela gick alltid utmärkt tills att vi skulle sjunga en låt om myggan Hubert med en refräng som går nåt liknande "Bzzzzzzzzzzzzz, smeten smakar smask."

Denna låt var med varje vecka. Varje vecka dunsade det alltid till vid den här refrängen. Det var Klas. Han svimmade ständigt just under denna refräng förutom vid en vecka. Då svimmade Anna i klassen istället på samma ställe. Jag har alltid trott att klasskamraterna var för klena för att sjunga om att dricka blod men Klas gav mig nu en förklaring. Han var till läkaren för kontroll om varför han svimmade så ofta och fick svaret att han hade dålig blodcirkulation för sin långa kropp så kände han sig yr skulle han behöva sätta sig. Eller som Klas nu själv förklarade: "Jag var väldigt lång för att vara så kort..."

Det här med att sätta sig ville inte Klas för då skulle han sticka ut för mycket. Även Klas har kommit till insikt med att argumentet att sticka ut funkar inte med tanke på att då han vägrade sätta sig så stack han ut i alla fall genom att tuppa av.

Tack "Klas" för en trevlig helg med många historier och mycket skratt!

Gåshud

Om man ändå var där... Oförglömligt.

Nytt biltillbehör

- "Vår bil har inte någon dragkuk... DRAGKROK!!!"

Tack älskling för denna felsägning. Det gjorde min morgon, även om jag satte frukostbrödet i vrångstrupen.

Chicago fortsätter som vanligt rada upp segrar. Det mest imponerande i matchen är när Bostons storvuxne back Zdeno Chara (219 cm eller nåt med skridskor på) ska tackla Chicagos Patrick Sharp (ca 185 cm med skridskor på). Sharp trycker tillbaka i tacklingsögonblicket och Chara faller till isen som en klubbad säl. Man hör Bostonpublikens överdrivna jubel när de ser att Chara går in för att sätta en tackling, sen när de inser att Sharp står kvar och Chara ligger på isen så blir det helt knäpptyst i hallen. Så skönt, precis som när USA nu vann junior-VM i ishockey mot Kanada i Kanada. Märkte ni tystnaden vid 6-5 målet. Magiskt!