Skiner som en solstråle

Den underbara värmen och solen har äntligen börjat titta fram på heltid som den gjorde i slutet av juni och början av juli. Min perfekt placerade semester var självklart däremellan. Ja ni minns kanske den där mest nederbördsika period Svea rike sett under åtminstone de senaste fem åren. Semestern kändes ungefär som att vara sjukskriven i tre veckor då man mer eller mindre var instängd i lägenheten. Murphy var obarmhärtig i somras.

Hade nog inte brytt mig lika mycket om det inte vore så att 97% av kollegorna har semester nu och meddelar om att de badar och solar och dricker iskall öl i värmen. Egoistiskt att inte önska att de får uppleva årets bästa tidpunkt? Självklart! När de gnuggar in det i ansiktet på en hur skönt de har det för att inte jag har det så tvekar jag inte en sekund för att högljutt önska dem all skit för att få mig att må lite bättre. Fast innerst inne tänker jag ju självklart inte så utan är bara extremt jäkla avundsjuk.