Benny & Klas

På allmän begäran får jag väl lov att berätta ytterligare en traumatisk men komisk incident från barndomens gyllene era. Denna gång var det dock enbart Benny & jag.

En het sommardag 1984 hade precis passerat lunchdags. Benny & jag hade varit bästa kompisar sedan ett knappt år sen. Vänskapen uppstod då jag precis hunnit öppna bildörren vid det nyinflyttade stället för första gången och får se en rödhårig kille med hockyfrilla och två flaskbottnar till glasögon komma på sin egenmålade cykel med limpsadel på. Han bredsladdar precis framför mig och säger utan minsta darr på rösten: -"Tja, ska vi bli bästa kompisar?" Jag var golvad av denna modiga men underliga grabb och svarade tveklöst ja. Så går det till för femåringar. Sen gjorde saken det inte sämre att vi skulle bo grannar, dvs. så fort jag stängde vår dörr och vände mig om i trapphuset så var jag redan inne hos Benny. Åter till händelsen året efter.

Benny & jag var ute på kvartersgården där vi bodde och "lajjade" som man uttryckte det. För leka hade denna sommar blivit något töntigt att säga. Mitt i lajjandet spanar Benny in nåt som ligger kastat på marken. -"Matte, vet du vad det där är?" Under hela mina sex år hade jag aldrig sett nåt liknande.

Benny log brett och sa nåt som fick hela världen att snurra runt för mig i rasande fart. -"Det är en sån man har på snoppen." -"Nähä fan vad du ljuger" blev repliken med ett hånleende. -"Jo jag lovar" insisterade Benny. Det översteg min vildaste fantasi att man skulle ha nån liten form av gummisak på snoppen när det fanns kalsonger som måste vara mycket bekvämare och varmare. -"Men det kan det ju inte vara, varför skulle man ha det och hur skulle det gå till" frågade jag. -"Jag vet inte, men det bara är så" svarade Benny. Det uppstod en smärre argumentation på sexåringars nivå av logik men Benny var riktigt ihärdig. -"Jo men vänta ska jag bevisa det för dig" säger Benny belåtet. -"Kom så ska du få se" förklarar Benny ivrigt samtidigt som han böjer sig ner och rofsar åt sig det sladdriga gummistycket.

Det var en kort vandring men hela vägen funderade jag hur fasiken Benny skulle bevisa detta för mig. Efter cirka 100 meter springer vi upp i ett trapphus och Benny rycker ivrigt upp första dörren efter trappen.

-"MAMMA, MAMMA, VISST ÄR DET HÄR EN SÅN MAN HAR PÅ SNOPPEN?" Jag märker hur det blir så totalt tyst inne i lägenheten att jag nästan trodde att världen stannat innan Bennys mamma kommer ut i hallen med en mycket fundersam blick. Blicken faller sakta till Bennys hand som han stolt håller upp och visar det använda gummistycket som hänger som en död orm över hans handflata. Sen går det jävligt fort.

-"BENNY!" ryter hon till så häftigt att det lät mer som BNY, tar Benny i örat och sliter igen dörren mitt framför ögonen på mig innan jag ens hinner reagera. Ståendes i trapphuset utan att riktigt ha hunnit fatta vad som hänt hör jag henne bestämt säga åt Benny att genast slänga den i soporna och tvätta händerna riktigt noga NU PÅ EN GÅNG.

Benny hade fanemej rätt. Det visste jag nu utan att hans mamma ens svarat på frågan. Benny fick utegångsförbud och jag vände på klacken och gick mina två steg hem för att ta en TipTop ur frysen och begrunda hur fan det skulle gå till att ha den saken på snoppen. Jag försökte fråga mamma men hon undvek att besvara frågan skickligare än en politiker och kom istället bara med motfrågan om jag tog i saken. När jag sa nej sa hon bara bra och gick ut ur köket. End of discussion. Nästa dag försökte jag fråga Benny hur det går till men han var bara butter och ville inte prata nåt mer om saken. Det tog mig ett tag att lära mig att det hette kondom och det tog mig bra mycket längre att förstå hur den skulle användas.