Du kan inte smita ifrån Murphy

Efter en härlig början på semestern så hann Murphy ifatt mig. Bara för att jag lyckats smita ifrån honom greppade han mig stenhårt vid kulorna och vred om så att jag skulle inse att Murphy styr mig med järngrepp.

Det började så bra. Humör på topp för en tripp hem att vara barnvakt till gudsonen. Hela resan gick smärtfritt fram tills att vi anländer i Köping. Ett rasslande oväsen stiger och jag undrar vad det är för Hillbilly som kommer i nån gammal trasig raggarbil. Det visar sig vara vår bil. Ljudet lokaliseras i motorn men jag kunde inte se något fel. Något är löst lät det som. Volvoverkstaden hade precis stängt för dagen så vi tar oss till syster för att träffa gudsonen sen lånade jag hennes bil för att hjälpa farsan att såga ner 70 björkar. Jag får informationen att verkstaden öppnar klockan 7 på morgonen och bestämmer mig för att avstå en semestersovmorgon.

Klockan 7 prick nästa morgon lämnar jag in bilen för kontroll. Lätet oroar mig inte lika mycket längre då det måste vara någon mutter bara som lossnat så att nån liten sak slår emot nåt annat, för det är så det låter. Väl hemma från verkstaden märker jag att något saknas i fickan. På den korta vägen om ca 400 meter från verkstaden har jag lyckats tappa en 500 kr sedel. Jag letar överallt utan framgång och måste inse att nån lycklig sate har hittat min femhundring och har väl jävligt kul för den. Sen tar vi oss till gudsonen för att vara barnvakt. Han sköter sig exemplariskt... Så länge jag håller mig undan! Varje gång jag närmar mig eller pratar med honom så lägger han på med det sura eller ledsna ansiktet så min bättre hälft av hushållet får i stort sett dra hela lasset medan jag får ligga i soffan och se DVD:n med Mora Träsk spela tre gånger om. FY FAN för gubbar i cykelbyxor!!!

Verkstaden ringer. Jag hör på pauserna och tonen i rösten på personen att det inte bara är att dra åt en mutter. Han släpper bomben efter att han garanterat sig om att jag har försäkring på bilen vilket sällan är ett gott tecken... Ett magnetfilter i AC-kompressorn är löst och skramlar så hela AC-kompressorn måste bytas. Det är INTE billigt. Suck. Enda snubben på verkstaden som kan byta AC-kompressor har dessutom semester. Jag börjar känna förtvivlan för att jag måste tillbaka till Karlstad och ser framför mig hur bilen exploderar efter motorvägen. Han garanterar mig dock att jag, utan att skada bilen vidare, kan åka hem till Karlstad för att lämna in den på verkstad där men att jag inte får använda AC:n. Det gör jag aldrig annars heller så jag fattar inte hur fanskapet gått sönder.

Resterande tid är Emil fortfarande totalt anti-Mattias och jag hatar nu förutom Murphy även Oidipus som sätter klorna i små barn och gör att ingen av det manliga könet uppskattas mer än spetälska.

Har nu tagit mig hem, men resan kostade på. Både ekonomiskt och psykiskt. Murphy vann den här ronden.